Steg 2 - Värdering, Letter of Intent och DD
När vi har haft flera möten och ser att ert bolag ligger inom vårt investeringsområde går vi vidare med ett mer strukturerat utvärderingsarbete. Syftet är att säkerställa att affären håller, att planen är genomtänkt och att riskerna är hanterbara innan vi tar ett investeringsbeslut. Steg 2 kan därför pågå under en period och bygger på en öppen dialog där vi tillsammans fördjupar oss i bolaget.
Värdering av bolaget
Att värdera ett bolag i tidig tillväxtfas är alltid förknippat med osäkerhet. Även när försäljningen har kommit igång finns mycket som ännu inte är bevisat. Vi tittar därför både på potentialen och på riskerna som följer med den.
När vi gör vår bedömning fokuserar vi på:
• hur försäljningen utvecklas över tid
• hur kunder använder och upplever lösningen
• vilken tillväxt som är realistisk utifrån marknad, konkurrens och affärsmodell
• hur väl teamets kapacitet matchar bolagets ambitioner
Vi vill att värderingen ska vara rimlig för båda parter. Den behöver spegla bolagets nuläge, samtidigt som ni som grundare behåller ett tillräckligt stort ägande för att driva bolaget långsiktigt.
Det enda sättet att höja värdet på ditt bolag ...
Det enda sättet att höja värdet på ditt bolag ...
Potential spelar roll, men värdet avgörs i praktiken av hur mycket risk som finns kvar i affären. Tidiga bolag saknar ofta historik, vilket gör att investerare måste bedöma hur välgrundade bolagets antaganden är och hur stor del av affären som redan är verifierad.
Det är därför stora skillnader mellan bolag som ser likvärdiga ut på ytan. Många jämför sig med andra bolag i samma bransch eller fas, men känner inte till deras kunddialoger, nätverk, tidigare erfarenheter eller hur mycket de faktiskt har verifierat. Två bolag med liknande produkt kan ha helt olika riskprofil beroende på hur nära kunderna de har arbetat och hur mycket de vet om sin marknad.
Flera faktorer påverkar värdet starkare än nästan allt annat:
1. Förstahandskunskap om marknaden
Bolag som själva har pratat med många kunder, förstått kraven på lösningen och testat sina antaganden har en betydligt lägre risk än bolag som baserar sin affär på marknadsrapporter, branschdata eller enskilda kundkommentarer.
När det finns verkliga observationer från riktiga kunder går det att göra bättre prioriteringar och skapa en tydligare väg mot intäkter. Det gör investeringen tryggare och höjer värdet.
2. Eget nätverk och relationer i marknaden
Ett team som redan är etablerat i sin bransch har ett försprång. De har snabbare tillgång till kunder, bättre förståelse för hur beslutsvägar ser ut och har ofta tidiga användare som kan ge relevant feedback.
Det minskar risken eftersom vägen till försäljning blir tydligare och kortare. Ett bolag utan nätverk måste först bygga relationer, förstå branschen och vinna sitt första förtroende, vilket tar längre tid och ökar osäkerheten.
3. Historisk erfarenhet hos teamet
Grundare som tidigare har arbetat i samma bransch eller byggt liknande lösningar har en djupare förståelse för kundens vardag och vilka hinder som väntar. Den erfarenheten gör att de snabbare kan fatta rätt beslut, sortera bort fel idéer och navigera runt problem som annars hade blivit dyra omvägar.
Den typen av erfarenhet är ofta osynlig i pitchmaterial men värderas högt eftersom den minskar risken i nästan varje steg av bolagets utveckling.
4. Grad av verifiering i affären
Värde skapas i takt med att risk tas bort. Några exempel:
• kundbehovet är bekräftat genom faktiska kundkontakter
• produkten används i verklig miljö
• betalande kunder visar att värdet finns
• försäljningen börjar bli återkommande
• konkurrentlandskapet är kartlagt med förstahandsinsikter
Ju mer av detta som är verifierat, desto mindre del av affären bygger på antaganden.
5. Förmågan att visa en trovärdig väg framåt
En aktivitetsplan som kopplar varje steg till kundinsikter och tydliga effekter minskar risken ytterligare. Den visar att teamet vet vad som driver affären och hur kapitalet ska användas för att bygga värde. En plan som istället bygger på antaganden eller för breda mål ökar osäkerheten och sänker värdet.
Letter of Intent (LOI)
När både ni och vi bedömer att affärsplanen är trovärdig och att aktiviteterna är rimligt uppskattade i tid och kostnad tar vi nästa steg genom att skriva ett Letter of Intent (LOI). LOI fungerar som ramen för en kommande investering. Det innebär att vi enas om de viktigaste förutsättningarna innan vi går in i den mer detaljerade granskningen.
LOI är inte ett slutligt investeringsbeslut, men det markerar att vi vill arbeta vidare mot en investering. Det ger också tydlighet för er som entreprenörer kring vad som krävs för att processen ska kunna slutföras.
Ett LOI kan innehålla:
• värderingen på bolaget
• hur mycket kapital vi avser att investera och vilken ägarandel det motsvarar
• vad kapitalet ska användas till och vilka aktiviteter som prioriteras
• att ett investeringsavtal och aktieägaravtal ska tas fram om processen fortsätter
• att vi kommer att genomföra en due diligence
LOI hjälper båda parter att arbeta effektivt. Det minskar risken för missförstånd, skapar en gemensam målbild och gör att due diligence kan genomföras med fokus på det som är mest affärskritiskt.
Due diligence
Due diligence är den granskning som görs innan en investering kan genomföras. Syftet är att verifiera att bolaget är korrekt beskrivet och att det inte finns fler affärsrisker än de som redan är kända. Det kan liknas vid en husbesiktning där man vill säkerställa att grunden är stabil innan man går vidare.
Hur omfattande granskningen blir beror på hur långt bolaget har kommit, hur dokumenterat arbetet är och vilken typ av affär ni driver. Bolag i tidig fas har ofta färre formella underlag, medan bolag med längre historik brukar ha fler avtal, relationer och strukturer som behöver gås igenom.
Förberedelser som gör processen enklare
För att due diligence ska gå snabbt och smidigt rekommenderar vi att ni tidigt bygger upp ett datarum där ni samlar all dokumentation. Det underlättar både för er och för investeraren och minskar risken för att något faller mellan stolarna.
En välorganiserad dokumentation gör också att affärsrisken blir lägre. När information saknas eller är svår att verifiera måste vi som investerare ta höjd för det, vilket påverkar både processen och värderingen.
Kostnader vid due diligence
Vid due diligence anlitar vi en extern jurist för att granska bolagets avtal och struktur. Kostnaden ligger normalt på 50–100 tkr, beroende på hur väl dokumenterat bolaget är och hur komplexa avtalen är.
Kostnadsfördelningen fungerar så här:
Om vi investerar: bolaget står för kostnaden.
Om vi väljer att inte investera: vi står för kostnaden.
Ju bättre ordning ni har i ert datarum, desto lägre blir kostnaderna och desto snabbare kan processen slutföras.
Vad som vanligtvis ingår i en due diligence
Nedan har vi sammanställt de områden som oftast granskas. Alla punkter behöver inte vara aktuella för ert bolag, men det är viktigt att ni vet varför en punkt i så fall inte gäller. Det visar att ni har kontroll över affären och hur den är uppbyggd.
Förslag på struktur i ditt datarum (klicka här)
Förslag på struktur i ditt datarum
Nedan har vi sammanställt de punkter som vanligtvis efterfrågas vid en Due diligence. Förslagsvis så skapar du en mappstruktur med samma rubriker och samlar din dokumentation där:
- Bolagsformalia (registreringsbevis, bolagsordning, aktiebok, stämmoprotokoll, styrelseprotokoll, aktieägaravtal m.m)
- Bank och finansiella åtaganden (lån, checkkrediter, konvertibler, optioner, inteckningar, kundfordringar mm)
- Sammanställning av tillgångar
- Avtal – allmänhet (inköps och försäljningsavtal, licensavtal, produktionsavtal, marknadsavtal, m.m)
- Försäkringar – sammanställning av alla försäkringar
- Immateriella rättigheter – kopior på alla immateriella rättigheter och avtal kopplat till IP
- Anställda och konsulter – anställningsavtal, konsultavtal, pensioner, ev tvister, övriga avtal rörande anställda
- Krav och tvister – alla uppgifter rörande tvister – pågående eller historiska
- Myndighetskrav och föreläggande – alla tillstånd, restriktioner, korrespondens med myndigheter
- Konkurrensbegränsningar – alla korrespondenser med konkurrenter eller deras ombud, avtal med konkurrenter
- Informationsteknologi – avtal rörande programvaror, hårdvaror, nätverk, underhåll/support, tillstånd, certifieringar.
- Hållbarhet/Miljö/Sociala aspekter
- Skatter och avgifter – F-skattebevis, momsregistrering, inkomstdeklaration m.m
- Marknader och riskfaktorer – beskrivning om företagets marknader och marknadsrisker
- Utvecklingsdokumentation – all dokumentation rörande produktutvecklingen fram tills nu¯
- Övrig information som är viktig för investeraren att ta del av